Visar inlÀgg frÄn februari 2019

Tillbaka till bloggens startsida

Hur lÀnge skall vi stillasittande se pÄ

Nu har vÀl ÀndÄ Hamnarbetarförbundet skitit i det blÄ skÄpet. Hamnarbetarförbundet har i dag varslat om total strejk för sina medlemmar i Sveriges Hamnars medlemsföretag. Hela nÀringslivet stÄr enat sÄ ocksÄ samtliga fackliga centralorganisationer i sitt stöd för Sveriges Hamnar samt införande av en ny MBL lag.
Hamnarbetarförbundets varslade strejk kommer att fÄ ytterst allvarliga konsekvenser för hela nÀringslivet och mÄnga konsumenter kommer att bli drabbade. Hur lÄngt fÄr dom gÄ? Hur lÀnge skall vi stillasittande se pÄ nÀr 1 300 hamnarbetare Àventyrar den svenska nÀringslivet och den för Sverige viktiga exporten.
Idag gÄr över 80% av all import och export via sjöfart. Den strejk som nu Hamnarbetarförbundet varslar om kommer att drabba mÄnga företag i Sverige. I Stilleryds hamnen finns ca 70 hamnarbetare och dessa kommer att Àventyra produktionen för bland annat Volvo i Olofström, AAK i Karlshamn och södra i Mörrum.
Strejk Àr ett omodernt stridsvapen och det Hamnarbetarna gör nu Àr missbruk av konfliktvapnet. Allt detta pÄvisar hur viktigt det Àr att den nya arbetsrÀtten kommer till skott och införs under vÄren 2019. Den svenska modellen skall utvecklas inte missbrukas.
Nu Àr det hög tid att Stefan Löfven tar Hamnarbetarförbundet i örat och förklarar att en total strejk i Sveriges hamnar Àr samhÀllsfarlig. Denna strejk skall stoppas tills den nya MBL-lagen Àr pÄ plats. Vi kan inte lÀngre tillÄta 1 300 hamnarbetare att Àventyra 1 000-tals industrijobb.
 
Hamnarbetarförbundet motiverar strejkvarslet med att förbundet vill ha ett andrahandsavtal med Sveriges Hamnar. Men Sveriges hamnar har redan ett kollektivavtal med Transport och detta kollektivavtal borde ge arbetsgivarna fredsplikt. Det Àr den svenska modellen.
Ansvaret för konsekvenserna av en total strejk bland Hamnarbetarförbundets medlemmar vilar tungt och uteslutande pÄ Hamnarbetarförbundet. Hamnarbetarförbundet kallar detta sin sista strid. SÄ kan det vara. Men det Àr oförsvarbart att det svenska nÀringslivet och konsumenterna ska betala priset för denna strid genom angreppet pÄ vÄr utrikeshandel, sÀger Peter Jeppsson, vice vd pÄ Svenskt NÀringsliv.

Öppet brev till sjukvĂ„rden i Blekinge

MÄndagen den 11 mars klockan 0900 Àr jag kallad till hjÀrtmottagningen i Karlshamn. I brevet lÄg kallelsen plus ett fÀrdbevis. Detta fÀrdbevis innebÀr att jag kan ta bussen ner till lasarettet helt gratis. Jag bara lÀmnar fram fÀrdbeviset. Tror Àven det gÀller tillbakaresan.
Men eftersom jag skall Äka vidare efter lÀkarbesöket planerar jag att ta bilen. Jag kommer alltsÄ inte att nyttja fÀrdbeviset. SÄ fÀrdbeviset gÄr till pappersinsamlingen.
Men jag tycker sjukvÄrdsregionen skulle kunna skicka ut ett parkeringsbevis tillsammans med kallelsen. Ett parkeringsbevis som gÀller bara just den dagen. En timme innan lÀkarbesöket och fram till 1800 dÄ parkeringsavgiften gÄr ut. Att den bör gÀlla fram till 1800 beror pÄ att du aldrig vet hur lÄng tid det tar nÀr du vÀl kommit in pÄ sjukhuset.
Om sjukvÄrdsregionen skickar ut parkeringsbevis till patienter som blir kallade till olika undersökningar höjer dom servicegraden till medborgarna samtidigt som vÄrden ger oss ett alternativ. Det blir alltsÄ kunden som kan vÀlja om han vill Äka kollektivt och nyttja fÀrdbeviset eller om han vill ta bilen och betala resan sjÀlv medan sjukvÄrden bjuder pÄ parkeringsavgiften.
Jag har inte rÀknat pÄ vad detta skulle kunna kosta men jag kan inte tÀnka mig att det handlar om nÄgra större summor.
Nu vÀntar vi med spÀnning pÄ ett beslut frÄn dom som bestÀmmer.

Varför lyfter inte Blekinge del 2

Vad göra för att lyfta Blekinge?
Ja, den som kunde svara pÄ den frÄgan skulle ha nobelpris i förÀndringsteknik, om det nu kommer att delas ut nÄgot nobelpris i den kategorin. MÄnga beslutsfattare i Blekinge tycks ha studerat för mycket kompliceringsteknik.
Det finns naturligtvis inte bara ett svar pÄ frÄgan utan det Àr flera aktiviteter och insatser som mÄste till för att vÀnda skutan.
Till att börja med tror jag vi skall stÀlla oss frÄgan om vi behöver fem kommuner i Blekinge. Det kanske rÀcker med en eller tvÄ. Sedan kanske vi ocksÄ skall se över vÄra regioner. Vi Àr idag en liten region. Det kanske finns flera synergieffekter om vi skulle gÄ in i en större region. LÄt oss titta pÄ detta.
Skulle det visa sig att öst har en uppfattning och vĂ€st har en annan uppfattning fĂ„r vi inte tveka utan dela upp lĂ€net i tvĂ„ sektioner. Öst gĂ„r upp i Kalmarregionen och vĂ€st gĂ„r ihop med SkĂ„ne. Jag Ă€r övertygad att det Ă€r mĂ„nga som förordar en sĂ„dan uppdelning. VĂ€st, Sölvesborg, Olofström och Karlshamn bildar en kommun som verkar i region SkĂ„ne. Befolkningsunderlag cirka 60 000 innevĂ„nare i vĂ„r nya kommun Blekinge vĂ€st.
HöghastighetstĂ„g i all Ă€ra men behövs dom? Är det inte bĂ€ttre att satsa pĂ„ miljövĂ€nliga flygmotorer och ett miljövĂ€nligt flygbrĂ€nsle för att sedan bygga ut den jĂ€rnvĂ€g dom vi har. Vi Ă€r nog mer intresserade av ett snabbtĂ„g till Malmö/Köpenhamn och sydostlĂ€nken till stambanan Ă€n ett snabbtĂ„g mellan Stockholm och Göteborg. NĂ€r vi Ă„ker till Stockholm Ă€r det flyg som gĂ€ller.
Kommunikationer Ă€r A och O för att regionen skall kunna verka pĂ„ ett bra sĂ€tt. Varför inte sĂ€tta in moderna pendeltĂ„g mellan Köpenhamn och Karlskrona. PendeltĂ„g med uppkopplade arbetsstationer. Du har en skön fĂ„tölj att sitta i. Ett arbetsbord att sĂ€nka ner till personlig höjd. Laddare för bĂ„de telefon och laptop. Tyst kupĂ©. HĂ€r kan du under resan sitta och jobba, lĂ€sa in dokument eller vila dig inför ditt nĂ€sta möte. TĂ„get skulle till och med kunna erbjuda konferens kupĂ©er för 4–8 personer.
Men kommunikation Àr mycket annat ocksÄ. Flyget Àr en viktig del för att snabbt komma ut i vÀrlden. LikasÄ Àr internet lika viktigt. Ett snabbt och trafiksÀkert nÀt Àr ett mÄste för moderna affÀrer. BÄtar och hamnar Àr nödvÀndiga för exporten. Hamnar dÀr man accepterar förhandlingsresultat. LikasÄ en utveckling av vÀgnÀtet.
Arbetsgivarna sÀger ofta att dom har svÄrt att rekrytera kompetent personal. Om nu detta stÀmmer varför inte rekrytera lite mindre kompetent personal och starta internutbildning. Det mÄste vara bÀttre att utbilda en medarbetare som vill bo och stanna pÄ orten istÀllet för att vÀlja en högutbildad som kanske bara Àr ute efter tre Ärs praktik, för att sedan gÄ vidare i sin karriÀr. Arbetsgivarna mÄste Àven arbeta mer med sin personal nÀr det gÀller den sociala sammanhÄllningen pÄ arbetsplatsen och pÄ orten. NÀr en glad och nöjd medarbetare gÄr med ett leende till jobbet kommer dom goda resultaten.
Konst, kultur och nöjen Àr viktiga saker för att samhÀllet skall fungera. Vi mÄste kunna erbjuda aktiviteter till alla. Men vi fÄr inte glömma den kommande generationen. Vi mÄste kunna erbjuda olika typer av aktiviteter till vÄra ungdomar i grundskolan, gymnasiet och de högskolestudenter som bor i kommunen.
Blekinge har mÄnga fördelar som storstaden inte kan erbjuda. Vi har nÀra till skog och mark. NÀra till havet. Vi har billiga bostÀder och vi har korta avstÄnd.
ÄndĂ„ vĂ€ljer mĂ„nga av dagens ungdom att bosĂ€tta sig i storstadsomrĂ„den. Stockholm Ă€r ju den stad som utan tvekan vuxit mest i hela Sverige. Göteborg och Malmö ligger inte lĂ„ngt efter. Varför?
Jag Ă€r övertygad att man bosĂ€tter sig inte i de tre storstadsomrĂ„dena för naturens skull. Inte heller för de mysiga förorterna. Man bosĂ€tter sig i storstaden dĂ€rför att dĂ€r finns det jobb. Det finns spĂ€nnande jobb och det finns karriĂ€rmöjligheter. I andra hand kommer bostadsfrĂ„gan. Bostad kan du alltid fĂ„ fyra mil frĂ„n jobbet i nĂ„gon mysig förortsmiljö. Att restiden till jobbet blir 60–80 minuter enkel resa Ă€r vardag för mĂ„nga storstadsbor.
ArbetstillfÀllen Àr alltsÄ en nyckelfrÄga. LÄt oss dÀrför fokusera pÄ kompetensen, nÀringslivet och jobben!

Flyttskatten

För att fÄ rörlighet pÄ bostadsmarknaden mÄste flyttskatten tas bort helt. DÄ menar jag den reavinstbeskattning som sker vid en bostadsförsÀljning. Det Àr just denna skatt som förlamar hela bostadsmarknaden. Skatten Àr pÄ 22% och Àr en stor psykologisk tröskel nÀr du skall byta bostad.
En person som för 35–40 Ă„r sedan köpet ett hus för 500 000 kanske kan sĂ€lja samma fastighet idag för 2 miljoner. Detta pĂ„ grund av att han under alla dessa Ă„r tagit hand om sin fastighet. UnderhĂ„llet den och med tiden bytt ut allt tekniskt och elektroniskt material till bĂ€ttre moderna detaljer. Alla dessa förbĂ€ttringar Ă€r betalda med skattade pengar. NĂ€r han nu sĂ€ljer sin fastighet anser skatteverket att han gjort en vinst pĂ„ 1,5 miljoner och denna vinst skall beskattas med 22 %. Han skall alltsĂ„ betala in 330 000 kronor till skatteverket. Denna skatt Ă€r ren stöld och samhĂ€llet bestraffar fastighetsĂ€garen genom att beskatta hans inkomst tvĂ„ gĂ„nger.
SÄ istÀllet för att sÀlja sin bostad och flytta till en mindre servicelÀgenhet pÄ Àldre dagar sitter vÄra seniorer i kvar i sina stora hus bara för att det Àr ett bÀttre ekonomiskt alternativ. Flyttskatten Àr ett flytthinder av stora mÄtt och mÄste avskaffas omgÄende. Gör vi det fÄr vi snurr pÄ bostadsmarknaden.
I det numera berömda 73-punktsprogram, punkt 45, stÄr att flyttskatten skall tas bort genom att rÀntebelÀggningen pÄ uppskovsbeloppet avskaffas. Men nÀr seniorer vill sÀlja villan och flytta in i en hyreslÀgenhet Àr inte rÀntan problemet. Problemet Àr reavinstbeskattningen.
Tydligen har riksdagsledamoten Barbro Westerholm pÄ Liberalernas partirÄd lovat att flyttskatten försvinner. FrÄgan Àr bara vad hon menar. Eller Àr hon ocksÄ förd bakom ljuset?
Kommer regeringen att ta bort flyttskatten eller Àr det sÄ att Stefan Löfven lurat byxorna av Annie Lööf och Jan Björklund. Den som lever fÄr se!

Varför lyfter inte Blekinge

Ja, jag tycker frĂ„gan Ă€r berĂ€ttigad. Varför lyfter inte Blekinge? Varför stĂ„r vi och stampar pĂ„ samma stĂ€lle hela tiden? Blekinge Ă€r ett litet lĂ€n. En av de minsta i Sverige. ÄndĂ„ har vi delat in lĂ€net i inte mindre Ă€r fem kommuner. Sen har vi Ă€ven landstinget, lĂ€nsstyrelsen och regionen. Ja landstinget har vĂ€l gĂ„tt upp i regionen men vad detta innebĂ€r kanske Ă€r för tidigt att svar pĂ„.
Ser vi till befolkningsutvecklingen hade Blekinge 153 000 innevÄnare Är 1970. NÀr vi rÀknade 2015 var det 156 000 innevÄnare. En ökning pÄ 3 000 personer vilket blir plus 2 %.
Om vi jĂ€mför oss med ett nĂ€rliggande lĂ€n som Halland ser siffrorna helt annorlunda ut. Halland hade en befolkning pĂ„ 200 000 Ă„r 1970. NĂ€r vi rĂ€knade befolkningen 2015 hade Halland vuxit till 314 000 innevĂ„nare, en ökning pĂ„ 114 000 personer. Detta blir en befolkningsökning pĂ„ över 50%. HĂ€r tycker jag man kan stĂ€lla frĂ„gan ”varför har det blivit pĂ„ detta viset”? Kronobergs lĂ€n har ökat bra men Kalmar har i princip stĂ„tt still.
Om vi nu borrar oss ner lite djupare i Blekinges kommuner finner vi att Karlskrona Ă€r den kommun som ökat mest i lĂ€net. Om vi generaliserar lite kan man sĂ€ga att Karlskrona Ă€r den enda kommun i Blekinge som vuxit av betydelse. Sölvesborg har ökat nĂ„got. Olofström har minskat med 4 000 innevĂ„nare. Övriga kommuner har i princip stĂ„tt stilla.
Nu undrar jag: Har lĂ€nets politiker planerat och med avsikt lĂ„tit Karlskrona vĂ€xa medan övriga kommuner i lĂ€net i princip stĂ„tt still i befolkningsutveckling? Under större delen av den hĂ€r tidsperioden 1970 – 2017 har Blekinge varit politiskt rött och styrts av det socialdemokratiska partiet. Varför har fyra röda kommunalrĂ„d lĂ„tit denna utveckling fortgĂ„ under sĂ„ mĂ„nga Ă„r? Eller Ă€r det Öst och VĂ€st som spökar?
NĂ€r jag kom till Blekinge i slutet av 1970-talet fick jag höra om konflikten mellan Öst och VĂ€st. I början slog jag ifrĂ„n mig och menade att den gĂ„r vĂ€l över. I dag Ă€r jag inte lika sĂ€ker. Jag Ă€ndrade nog uppfattning i samband med sjukhusfrĂ„gan.
Det finns Àven tvÄ Àldre hÀndelser som jag vill nÀmna. Det första Àr flytten av Karlshamns och Sölvesborgs tingsrÀtter. BÄda dessa tingsrÀtter stÀngdes och verksamheten flyttades till Karlskrona utan att nÄgot kommunalrÄd i vÀster protesterade. MÀrkligt. Den andra hÀndelsen Àr flytten av högskolan frÄn Soft Center i Ronneby till GrÀsvik. Förmodligen gjordes detta upp i all hemlighet mellan tvÄ röda kommunalrÄd. För vad jag kommer ihÄg framkom inte mÄnga klagomÄl frÄn Ronneby efter beslutet. För en tid sedan var högskolan i Karlshamn ocksÄ pÄ vÀg till Karlskrona men den frÄgan blev offentlig lite för tidigt och en motstÄndsrörelse bildades. Högskolan rÀddades och blev kvar i Karlshamn. Men har verkligen elden slocknat eller glöder frÄgan i nÄgon byrÄlÄda borta pÄ GrÀsvik? Vem vet!
Det spelar inte sÄ stor roll vad som vÀrderas eller mÀts, Blekinges resultat ligger ofta pÄ en lÄg nivÄ. Vi har lÄga resultat nÀr det gÀller regional utveckling och vi har lÄga resultat nÀr det gÀller företagandet. Men vi har en hög arbetslöshet, dÄlig ekonomi, lÄg utbildningsnivÄ och taskiga kommunikationer.
Vi har helt enkelt inte lyckats sÀtta Blekinge pÄ kartan. Vi har misslyckats med tillvÀxten, vi har misslyckats med jobben och lÀnet har inte utvecklats. Vi kan inte erbjuda tillrÀckligt intressanta jobb i Blekinge. DÀrför lyfter ungdomen och Blekinge blir kvar pÄ plattan.
Jag tror att vi i framtiden mÄste se över vÄrt lÀn och vÄrt sÀtt att jobba. Enligt min mening skulle tvÄ kommuner rÀcka i ett lÀn med 156 000 invÄnare. Vi mÄste nog pÄbörja ett förÀndringsarbete, se över de offentliga organisationerna och börja samarbeta istÀllet för att kriga. Blekinge mÄste hitta en vÀg in i framtiden, ett sÀtt att komma upp i luften. LÄt oss nu anta utmaningen, Blekinge lyfter!

Äldre inlĂ€gg