Fast anställd personal i stället för hyrpersonal inom sjukvården

Läste i BLT att Monica Othén vill ha fast anställd personal istället för närakut i Karlshamn. Delvis har hon rätt. Vi måste se till att ha fast anställd personal inom sjukvården. Men inte istället för närakuten i Karlshamn. Utan istället för all inhyrd personal. Den inhyrda personalen blir som en gökunge. Den äter upp sjukvårdens resurser inifrån. Här måste SKR gå in och arbeta för att vi i framtiden växlar ut hyrpersonalen och erbjuder en fast anställning istället. En fast anställning till normala löner.
Under 2017 kostade hyrpersonal hela 5,2 miljarder. Här kan vi snacka om vinster i välfärden. Hyr-Läkare och inhyrda sjuksköterskor skär guld med täljkniv, medan den fasta personalen får slita ont. Sjukvården har på något sätt utvecklats i helt fel riktning. Detta är något vi måste komma tillrätta med.
Så här ser hyreskostnaderna ut:
 
Läkare
2016: 3 415 283 000 kr
2017: 3 697 580 000 kr
Sjuksköterskor
2016: 993 428 000 kr
2017: 1 296 196 000 kr
Totalt
2016: 4 601 685 000 kr
2017: 5 210 304 000 kr
Källa: Sveriges Kommuner och landsting.
 
År 2017 var alltså kostnaden 5,2 miljarder, vad den är idag törs man inte tänka på. Men tänk istället på hur mycket vård vi skulle kunna få för alla dessa pengar.
När det sedan gäller närakuten är vi nog en 50–60 000 invånare i västar Blekinge som vill ha en närakut i Karlshamn. Du kanske har missat det, Monica.

Piren etapp 5 – ett måste!

I morse fick jag kaffet i vrångstrupen när jag i min husarrest satt vid frukostbordet och skannade facebook. Till min fasa läste jag att kommunen och dess fastighetsbolag tycks tveka inför bygget av etapp 5 på Piren. Hur kan kommunen vara tveksam till ett byggprojekt som kommer att locka företag till Piren. Företag som erbjuder arbetstillfällen och som i sin tur ökar våra skatteintäkter i Karlshamns kommun. Och mer skatteintäkter är verkligen något Karlshamn behöver.
Hur tänker man i rådhuset? Man är tveksam att öka antalet arbetstillfällen i kommunen, trots att ett 50-tal lokala företager stödjer bygget på Piren. Men man lägger gladligen 150 miljoner på en skridskobana i Mörrum, 30 miljoner på ett klubbhus i Asarum samt många miljoner på badet i Svängsta. Att satsa på fritid är bra men vi måste även ha jobb i den här kommunen.
Idag har vi en unik möjlighet att sätta Karlshamn på kartan. Vi bygger etapp 5. Ett både vackert och spännande hus som innehåller både arbetsplatser, kultur och restaurang. Läget är fantastiskt. Samtidigt med detta bygger vi havsnära bostäder på Stärnö. Och havsnära är det, närmare havet än ombord på en husbåt kan man nog inte komma. Förövrigt är hela området havsnära.
Det är inte bara Peter Mattisson som känner viss oro för Karlshamns framtid. Även jag känner oroliga vibbar i luften. För att lyckas på framtidens arbetsmarknad måste vi kunna erbjuda arbetsplatser i unika miljöer. Men de som har intresse att flytta hit ställer även höga krav på bostäder. Därför måste vi även utveckla den grenen och erbjuda attraktiva bostäder i havsnära områden, fina lägenheter i den centrala staden och skogstomter för de som vill ha närhet till skog och mark.
Detta kommer den nya generationen kräva.
Skall Karlshamn uppfattas som en kommun i utveckling måste vi satsa på etapp 5 på Piren. Vi måste komma igång med Stärnö sjöstad och vi måste förvalta våra skatteintäkter på ett bättre sätt.

Kalla böta fötter finns på Östra Piren varje dag klockan 0700!

Bengt Olof Dike skriver om kalla fötter på Piren. Det är klart det finns kalla fötter på Piren. Badbryggans parlament håller hov varje morgon klockan 0700 och efter ett bad i Östersjöns kalla klara vatten blir både fötter och annat kallt och blött. Nu är det väl kanske så att Bengt Olof är ute i andra ärenden. Hans mål är att slå in en kil mellan oss som förespråkar ett nytt kontorshus på Piren och de som vill stoppa all utveckling och bara leva som det är.
För det är just utveckling det handlar om. För att vara en del av morgondagens samhälle måste vi utveckla oss hela tiden. Det handlar om kompetensutveckling, det handlar om förändringsarbeten och det handlar om att möta morgondagens samhälle.
För att möta morgondagens samhälle måste vi bygga idag. Det är nämligen så att solen alltid skiner men ibland är det lite moln i vägen. Så även i utveckling. Vi utvecklar oss ständigt men ibland kommer några bromsklossar i vägen.
Vi som är förändringsbenägna, vi som gärna jobbar med utveckling och förändring vi måste se till att tåget aldrig stannar utan rullar sakta framåt hela tiden. Spelar ingen roll om det rullar sakta, bara det rullar åt rätt håll. Det är bättre att ta små steg i rätt riktning ett stort steg i fel riktning.
Bengt Olof hotar med mörka moln över Piren. Att verkligheten kommer att vinna kampen och att leenden kommer att stelna. Inget kan vara mer fel. Att bygget har blivit försenat är inget att oroa sig för. Det finns många exempel på detta. Hittills har jag inte sett några stela leenden och om inte bygget blir av kommer ingen att vinna. Men det kommer att finnas en kommun med 32 000 invånare som står som förlorare. Vi förlorar ett nytt kontorshus vilket på sikt kan ge upp emot 700 arbetstillfällen i kommunen, en ny restaurang samt biografsalonger. Vi förlorar även en ny konserthall specialiserad på akustiska instrument. Och vi förlorar en vacker byggnad placerad på en unik plats som tillsammans med Sternö sjöstad skulle kunna ge Karlshamn enormt mycket goodwill. Goodwill som gör att Karlshamn kan bli en kommun att räkna med, en kommun med utveckling.
Jag är både glad och stolt över att fått vara med att fatta beslut om Piren etapp 5. Detta beslut är ett steg rakt in i framtiden.
Lasse Hasselgren (M)

Lasse filosoferar om parkeringsavgifter

Jag undrar varför tillämpar man betalparkering i en kommun. Till att börja med kan vi konstatera att det endast är 90 kommuner som tillämpar betalparkering. Övriga 200 kommuner i Sverige erbjuder sina invånare och besökare gratis parkering eller P-skiva. Det är alltså cirka 70 % av våra 290 kommuner som valt att inte ta betalt för en parkeringsplats.
Vissa menar att den som nyttjar någon tjänst skall betala. Men detta håller inte i längden. Det finns massor av exempel på tjänster som kommunen erbjuder men som vissa medborgare aldrig nyttjar.
Nyligen erbjöd Karlshamns kommun tjänster till en idrottsklubb för sammanlagt 30 miljoner kronor. Trots att det endast är ett fåtal som nyttjar den tjänsten. Övervägande delen av kommuninvånarna nyttjar inte de klubbstugor som kommunen byggt åt olika idrottsklubbar. Likaså är det med isytor som kommunen bygger för 100-tals miljoner. De är få invånare som nyttjar denna isyta men vi får alla vara med och betala den via skattsedeln.
Däremot är det så att de som nyttjar klubbhuset och isytan betalar bara en bråkdel av vad det verkligen kostar. Det är samma princip när det gäller vården. Det mesta av dessa tjänster betalas med skattemedel. Du själv betalar bara en bråkdel. Det är så i Sverige för så har vi beslutat.
Men när det gäller parkering skall denna tjänst betalas i så stor
utsträckning som möjligt. Av den som nyttjar den.
Varför! Jo – därför att det är ett enkelt ärende. Det är lätt att peka på bilägaren och säga du skall betala. Det är lätt att få den skyldige fälld. Gårdagens vänliga lapplisor har utvecklats till dagens hungriga, bilburna Parkinghunters och som med sitt aggressiva beteende och synkroniserade kronograf gör allt för att få sätta en lapp på din bil. Att ge service och informera om lediga parkeringsplatser är ett minne blott.
 
Själv ser jag parkering som en filosofisk fråga. Gör mot omvärlden vad du vill omvärlden skall göra mot dig!
Hur vill jag att omvärlden skall uppfatta min kommun? Hur vill jag att stadens invånare skall trivas i kommunen? Vad vill jag att våra turister skall säga när dom reser hemåt efter en dag i Karlshamn? Som turist kan man avsluta sin dag och bege sig hemåt som en ambassadör för Karlshamn. Men om vi gör fel, tar bra betalt för parkering och inte är vänliga och hjälpsamma kan dessa turister lika snabbt bli en sabotör för Karlshamn.
Vill jag att kommunens uppfattas som en auktoritär kommun som tillåter parkering 2 timmar här och 1 timme där. 30 minuter på vissa håll och 24 timmar på andra håll. Ett sammelsurium av zoner och olika parkeringstider. Parkeringar du med ena hjulen på den vita linjen blir det parkeringsböter. Bilen skall stå parkerad i rutan inte på de vita strecken. Likaså om du är 4 minuter sen till din parkering. Tid är tid och din tid var ute!
Vill vi ha det så här skall vi naturligtvis fortsätta på den inslagna linjen och höja alla parkeringsavgifter. Som ett litet tips kan jag informera att vid Arlanda flygplats kostar det 100 kronor i timmen att parkera. Skulle kommunen införa denna avgift på torget kan jag lova att det blir mycket lediga parkeringsplatser. Någon rotation lär vi nog inte se. De flesta parkeringsplatserna skulle stå lediga hela dagar.
Men om kommunen vill uppfattas som den glada och vänliga kommunen. Då måste vi ta bort alla parkeringsavgifter och anställer gamla goa lapplisor som i först hand skall ge service genom att visa var det finns lediga platser. I den glada, öppna och trevliga kommunen Karlshamn parkerar vi med P-skiva. Naturligtvis med tidsgräns beroende på vilken zon du parkerar i, ju närmare torget, ju kortar tid.
I mitt framtida Karlshamn vill jag ha ”Karlshamn med liv och lust och utan parkeringsavgifter”. Jag vill leva i ett Karlshamn med liv och rörelse på torget. Gågator med uteserveringar och utan bilar, gäller även Blekingetrafikens färdtjänstbussar.
Jag vill genom P-skivan reglera trafiken och i framtiden förhoppningsvis kunna erbjuda många parkeringsplatser i ett parkeringshus. Om vi bygger ett parkeringshus skulle vi kunna ta bort några parkeringsplatser intill Böljelek och låta torget andas. Torget är stadens hjärta, men samtidigt dess lunga, här måste vi kunna andas.
Ytan runt Böljelek skulle kunna utvecklas till en social mötesplats där folk kan umgås, dricka ett glas vin och planera sina inköp.
Jag vill att Karlshamn i framtiden erbjuder ett gott och trevligt torghäng med musik, restauranger och många sociala ytor till umgänge.

Politiker ber om hjälp med parkeringar

Ska det gå att betala med mynt i p-automaterna eller inte? Politikerna är oense.
Därför vill de ha din hjälp.
KARLSHAMN. De senaste åren har inbrotten i parkeringsautomater ökat. Förutom att kommunen går miste om pengarna som försvinner från automaterna, är det dyrt att laga automaterna. Samtidigt som myntluckorna lagas ersätts de med förstärkta lås och då ökar i stället risken för att personalen som tömmer automaterna utsätts för rånförsök.
Det är kommunens två anledningar till att de funderar på att slopa myntbetalningen i parkeringsautomaterna.
På senaste teknik- och fritidsnämnden var frågan uppe för diskussion. Planen var att politikerna skulle klubba igenom avvecklingen av myntbetalning. Men så blev det inte. Anledningen? Politikerna var oense. Inte bara mellan partierna, utan även inom partierna. Farhågor som kom upp var att många människor är rädda för att betala med kort och att alla inte har telefoner med appar för att kunna betala sin parkering.
– Frågan är om vi är mogna att avveckla myntbetalningen nu, eller om vi ska vänta, säger Mats Dahlbom (C) som är ordförande i teknik- och fritidsnämnden.
Därför vill politikerna ha allmänhetens hjälp innan de fattar ett beslut.
– Vi vill gärna veta vad folk tycker. Jag kan tänka mig att många vill säga sitt, säger Mats Dahlbom.
 
För en tid sedan kunde vi läsa ovanstående text i BLT att vi politiker i teknik- och fritidsnämnden vill ha hjälp med beslutet att slopa mynt i kommunens p-automater. Själv behöver jag ingen hjälp utan jag har lagt fram ett förslag om P-skiva och det håller jag fortfarande på. Jag tycker det är alldeles för mycket hantering och administration kring våra parkeringsautomater. Dom skall köpas in för dyra pengar. Dom måste ha regelbunden service. Och de finns många mellanhänder som skall ha betalt. Sen måste du ha en smartphone till hands för att kunna betala.
Med en enkel P-skiva sliper du all denna hantering. Inför P-skiva och tidsbegränsa parkeringen i olika zoner. P-skivan behöver inga inköp, ej heller någon service utan bara lite bevakning av tiden. Resultat blir nöjda kommuninvånare och köpsugna besökare.

Äldre inlägg